Välkommen till SVAR Läkardialogs dialog om HIV
ETAPP 6 (kv 2/2010):
Den sjätte etappen av HIV-dialogen handlar om HIV-associerade neuropsykiatriska tillstånd.
Innan vi hade tillgång till bra antiviral behandling drabbades många HIV-infekterade patienter av komplikationer från centrala nervsystemet, inkluderande opportunistiska infektioner och AIDS-demens.
Lyckligtvis ser vi nu mycket sällan allvarliga CNS komplikationer hos våra HIV-patienter. Däremot finns ett flertal studier som påvisar lindrigare neurokognitiva störningar hos så många som 30-50% av välbehandlade patienter, men man skall då komma ihåg att dessa siffror bygger på en jämförelse med en normalpopulation och inte med matchade kontroller. Det är alltså inte på något sätt säkert att all neurokognitiv störning hos HIV-infekterade är en följd av HIV infektionen. Också andra faktorer spelar in. Vi finner mycket sällan objektiva tecken på pågående organskada vid välfungerande antiretroviral behandling. De flesta patienter har en låggradig kontinuerlig immunaktivering i CNS men ingen påverkan på nervskademarkörer i likvor. Om sämre CNS-penetration hos en del nyare läkemedelsregimer kommer att få betydelse i sammanhanget återstår att se.
Det är också viktigt att vara extra observant med åldrande HIV-patienter. Även de med välfungerande HIV-behandling. 
Kommer HIV-associerad neurokognitiv sjukdom (HAND) att öka? Kommer andra CNS-sjukdomar som Alzheimers sjukdom och vaskulär demens att vara vanligare hos dessa patienter jämfört med icke-HIV-infekterade?
I detta den sjätte etappen presenteras ämnet med en intervjuartikel med docent Christer Allgulander vid Karolinska institutet i Stockholm.
Dessutom uppdaterar oss Leo Flamholc om HIV-vacciner från CROI 2010.
Som läsare är du alltid välkommen att kommentera och ställa följdfrågor.
Magnus Gisslén
Överläkare, Infektionskliniken
SU/Östra, Göteborg
ETAPP 5 (kv 1/2010):
Nya möjligheter för svensk HIV-vård är det genomgående temat i den femte etappen. 
För närvarande pågår en epidemisk spridning av den nya influensan (H1N1) och till risk grupperna räknas bl.a HIV-infekterade. De svenska rekommendationerna innefattar vaccination av hela befolkningen och det är i det sammanhanget viktigt att också HIV-infekterade vaccineras, men vad finns det för vetenskapligt stöd för att HIV-infektion är en riskfaktor för svår influensa? Skall vi regelmässigt vaccinera våra HIV-infekterade patienter också mot säsongsinfl uensa? Vi har bett professor Lars Hagberg att gå igenom litteraturen och försöka besvara dessa frågor. Läs här.
Det andra ämnet i den femte etappen är HIV-tester med snabbsvar. Ett förtjänstfullt pilotprojekt har genomförts på Venhälsan i Stockholm och de goda erfarenheterna därifrån beskrivs av Lena Nilsson-Schönnesson. Läs här.
I Göteborg kommer vi att ha ”snabbtester” tillgängliga och vi diskuterar för närvarande hur vi skall använda dem. Om snabbtester kan bidra till att fler personer testar sig, vilket man sett på Venhälsan, är det mycket 
positivt. Sören Andersson, virolog på SMI ger bakgrundsdata till
dessa tester. Läs här.
Det är förstås viktigt att man tänkt igenom hur ett positivt test hanteras och är medveten om att falskt positiva tester kan förekomma, på samma sätt som de gör med konventionella kombotester. Skillnaden är att patienten i dessa fall inte får ett positivt svar innan resultatet är konfirmerat med Western Blot. Sören Andersson skriver att det är viktigt att snabbtestverksamhet etableras i samråd med ett regionalt
viruslaboratorium (eller Smittskyddsinstitutet), vilket låter som ett klokt råd.
Magnus Gisslén
Överläkare, Infektionskliniken
SU/Östra, Göteborg och Dialogvärd
ETAPP 4 (kv 4/2009): 
Vintermörkret ökar risken för brist på Vit D. Många rapporter om D-vitaminbrist, fr.a. hos äldre samt individer med afrikanskt ursprung, har publicerats under de senaste åren, t.ex. i Läkartidningen. Vi har i Göteborg under det senaste året systematiskt screenat alla våra mörkhyade HIVinfekterade patienter och funnit ett mycket stort antal med grav D-vitaminbrist.
Data är inte sammanställda ännu men uppskattningsvis >75 % av våra afrikanska patienter har haft brist och påbörjat d-vitaminsubstitution. Många av dessa har gått med långvarig trötthet, värk och nedstämdhet. Måttligt förhöjda ALP har varit vanligt och många har förbättrats påtagligt efter insatt substitutionsbehandling.
Flera patienter har beskrivit att symtomen helt har försvunnit när de varit på besök i hemlandet men att de smygande kommit tillbaka när de vistats några månader i Sverige igen. D-vitaminbrist är vanligt i vår patientpopulation och det är väsentligt att diagnostisera och behandla.
Vi har därför bett Eva Waern, överläkare på geriatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och D-vitamin-expert att beskriva symtomatologi vid D-vitaminbrist samt hur vi skall utreda och behandla dessa patienter.
I övrigt innehåller den fjärde etappen läsarfrågor som besvaras av oss i panelen. Och vi ser fram mot fler teman att jobba med och hoppas givetvis få nya frågor.
Magnus Gisslén
Överläkare, Infektionskliniken
SU/Östra, Göteborg och Dialogvärd
ETAPP 3 (kv 3/2009): Nu handlar det om nya utmaningar för svensk HIV-vård, bl.a. förekomsten av resistens mot antiretrovirala droger och spridning av terapiresistenta HIV-infektioner.
- Tät uppföljning med HIV-kvantifiering är vårt viktigaste verktyg för att kunna mäta effekten av antiretroviral behandling och för att på ett tidigt stadium kunna avgöra om en HIV-patient har utvecklat resistens, skriver professor Bo Svennerholm i sitt inlägg. Det är av största vikt att denna uppföljning sker på ”rätt” sätt.
Överläkare Veronica Svedhem-Johanssons inlägg om ”Sena testare” i Sverige är en viktig larmklocka för oss alla. Mörkertalet för HIV infektion beräknas till > 1/3 av den totala HIV-populationen i Europa, i Sverige finns idag ett tusental personer som är infekterade med HIV utan att känna till sin status. Konsekvenserna är kända; ökad spridning, stort lidande, förhöjd morbiditet och mortalitet. Kommentera gärna!
En växande utmaning i Sverige är problemet med dåligt fungerande "case-finding". Det är illa nog att människor i lägst utvecklade länder saknar HIV-testning, men i Sverige borde tidig testning för människor som av olika skäl har ökad HIV-risk ("case-finding") inte vara något problem. Idag finns tester som kan upptäcka HIV-infektion 2–3 veckor efter smittotillfället, men det hjälper föga om inte ens de som behandlas för Hepatit B-C, TBC, Herpes Zooster eller syfilis i den världsledande svenska sjukvården testas (opportunistisk screening).
Läsarna välkomnas att kommentera och att föreslå förbättrade rutiner för case-finding i svensk sjukvård.
ETAPP 2 (kv 2/2009): I den andra etappen av Dialogen om HIV handlar det om de uppdaterade nationella rekommendationerna om antiretroviral terapi (ART) vid HIV-1-infektion. Vi återger en intervju med Leo Flamholc, infektionsläkare vid Universitetssjukhuset UMAS i Malmö, som har mångårig erfarenhet av behandling av HIV patienter och som också suttit med i referensgruppen som arbetat fram de nya riktlinjerna. Vi får bl.a ta del av vad han tycker är de viktigaste förändringarna och största utmaningarna inför framtiden.
Vi redovisar också två nyligen publicerade studier som poängterar vikten av god följsamhet till ordinerad behandling, något som är helt avgörande för långsiktig behandlingsframgång.
ETAPP 1 (kv 1/2009): Vi har nöjet presentera en ny Diolog om HIV. Forumvärd är Magnus Gisslén. Han menar att en huvudfråga för både patienter och vårdgivare, när bromsmedicinerna gör HIV-infekterade till långtidsöverlevare, är att säkerställa de infekterades lika rättigheter och bidra med kunskap om hur ett ”bra” liv med HIV-infektion kan se ut.
Hur ser HIV-positivas hälsorelaterade livskvalitet ut idag? Vad kan och ska sjukvården hjälpa till med konkret, och som ledsagare/möjliggörare? Detta är angelägna och växande omvårdnadsaspekter som Du som läsare kanske vill belysa med egna erfarenheter. Magnus Gisslén hoppas att infektionsläkare skall ta tillfället i akt och engagera sig i denna nya interaktiva läkardialog om HIV. Läs mer.
Även om specialistsläkare kan känna sig ovana vid denna dialogform, dvs att föra probleminriktade samtal via brev och hemsida, ger SVAR Läkardialog precis som namnet antyder en unik möjlighet att diskutera konkreta kliniska frågor vid sidan av symposier och expertgruppsmöten. I detta forum får också andra i vården, som möter HIV-patienter, kunskap och kan dela med sig av sina erfarenheter. Värdet bygger på läsarnas aktiva deltagande.
Dialogen om HIV får ovillkorat utgivningsstöd från Abbott Scandinavia AB.
Urban Carlström
Redaktionschef SVAR Läkardialog
