Erfarenheter från Venhälsans drop in
- mottagning för HIV-test med snabbsvar

Lena Nilsson Schönnesson är docent och leg psykolog och verksam på Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.

Smittskyddsinstitutet (SMI) uppskattar att det i Sverige finns mellan 12–20 % personer som bär på HIV-infektion utan att känna till det. Liknande och ännu högre siffror noteras internationellt.

Patientens dröjsmål

Studier pekar på att hinder för att testa sig är bl.a. väntan på provsvaret (ca 1 vecka), rädsla för ett HIV-positivt provsvar, att individen inte tycker sig ha varit utsatt för HIV-risker, rädsla för stigmatisering och diskriminering samt rädsla för att bli polisanmäld av sexpartner. Världshälsoorganisationen (WHO) understryker vikten av att fler personer testar sig för HIV-infektion och att ett viktigt verktyg för att uppnå detta är s.k. lågtröskelmottagningar där svar kan ges direkt via HIV-test med snabbsvar (vanligen kallat ”snabbtest”). På så sätt ökar förutsättningen för tidig diagnos och därmed också att erbjuda antiretroviral behandling (ART) så snart detta är indicerat.

Svar inom 30 minuter

HIV-tester med snabbsvar baseras oftast på detektion av specifika virusantikroppar från blod, saliv eller urin. Testerna tar vanligtvis inte mer än 10–30 minuter att analysera. Den främsta fördelen med HIV-test med snabbsvar är att provsvaret ges direkt i anslutning till provtagningstillfället. Andra fördelar är att testet är synligt för klienten, att det bara behövs ett besök, att det ger större tilltro till testresultatet från klientens sida och att risken för sammanblandning av prover undviks.

Rådgivningen skiljer sig

Rådgivning, som bygger på en dialog mellan klient och rådgivare, har en nyckelroll vid all HIV-testning. Rådgivningen gestaltar sig dock olika beroende på om HIV-testningen är klient- eller sjukvårdsinitierad. Vid klientinitierad testning är rådgivningen primärt fokuserad på prevention, även om den också innehåller information om HIV-testningen och dess olika aspekter. Rådgivning vid sjukvårdsinitierad testning är framförallt inriktad på tillhandhållande av information kring HIV-test, betydelse av testresultat, skäl till testning, för- och nackdelar med testning, samt rätten att neka HIV-test.

Venhälsans projekt

I början av 2005 påbörjades en diskussion om möjligheten att erbjuda HIV-test med snabbsvar vid Venhälsan. Det framfördes också behov av att arbeta mer strukturerat i rådgivningssituationen. Vi genomförde därför ett projekt 2005/20061 för att studera sjukvårdspersonalens erfarenheter av strukturerad rådgivning, HIV-test med snabbsvar samt dess logistik. Vi undersökte också huruvida effekten av rådgivning vid konventionell HIV-testning och HIV-test med snabbsvar skiljde sig åt beträffande HIV-kunskap, attityder, risktagande och oro.

Inför projektet utarbetades en efter svenska förhållanden anpassad version av Center for Disease Control and Prevention (Divisions of HIV/AIDS Prevention, 1999) strukturerade rådgivningsmall för HIV-test med snabbsvar.

Strukturerad rådgivning

Målsättningen med den strukturerade rådgivningen är att klienten börjar reflektera över sina sexuella handlingar. Rådgivningen omfattar:

1) Förtestrådgivning, dvs. HIV-testinformation, tidigare HIVtestning, klientens riskuppfattning/bedömning, senaste sexuella risktillfället, riskreduktion samt rådgivarens sammanfattning av samtalet).

2) Eftertestrådgivning. Vid HIV-negativt testresultat sker en diskussion kringriskreduktionsstrategier. Vid HIV-positivt testresultat fungerar rådgivaren som en mental ”behållare” i vilken klienten kan lägga sina emotioner, känslosvängningar, tankar och funderingar. Rådgivaren efterhör också huruvida klienten har tillgång till socialt stöd. Dessutom ger hon/han muntlig information om föreskrifter, tar HIV-konfirmationstest samt CD4 och HIV-RNA-prover. Klienten bokas in till läkare 2 dagar senare, tillfrågas om han nästkommande dag vill ha kuratorskontakt och erbjuds daglig telefonkontakt med rådgivaren.

Öppen kvällsmottagning

Utifrån de goda erfarenheterna av projektet ville vi på försök anpassa och implementera metoden för HIV-test med snabbsvar och strukturerad rådgivning i klinisk rutin. Under perioden april 2008 – juli 2009 hade vi drop in mottagning en kväll i veckan. Mottagningen drevs av två sjuksköterskor (rådgivare), en undersköterska (rådgivare) och en receptionist. I början av september utökades mottagningen till två kvällar i veckan varav en också erbjöd provtagning och behandling av andra STI, förutom HIV testning (konventionell så väl som HIV-test med snabbsvar). Personalen utökades då med´en läkare med ansvar för undersökning och behandling av STI-relaterade symtom.

Flödesschemat vid HIV-test med snabbsvar är att klienten först läser igenom information om detta test i väntrummet. Rådgivaren ger muntlig information och inhämtar samtycke till testet. Därefter tas blodprov i fingret för testet och blodprovet appliceras på teststickan. Initialt använde vi antikroppstestet Determine® HIV-1/2, men fr.o.m. november 2009 brukar vi Determine® HIV-1/2 Ag/Ab Combo, ett antigen- och antikroppstest.

Under analysen sker förtestrådgivningen. Efter cirka 20 minuter läser rådgivaren av testresultatet och meddelar det till klienten. För personer vars provsvar är negativt blir eftertestrådgivningen av preventiv karaktär, medan den för personer med ett HIV positivt provsvar har karaktären av omsorg och stöd.

Framgångsrikt projekt

Erfarenheterna av sjuksköterskeledd mottagning för HIVtest med snabbsvar finns dokumenterade i en rapport.2 Det råder ingen som helst tvekan om att införandet av HIV-test med snabbsvar vid Venhälsan har varit framgångsrikt.

Vi har under perioden april 2008 – oktober 2009 testat sammanlagt 1 281 personer varav 27 (2 %) har diagnostiserats med HIV. Sedan 1 november erbjuder Venhälsan drop in mottagning 3 kvällar i veckan för testning av HIV (konventionell och med snabbsvar) jämte andra STI samt undersökning och behandling av STI-relaterade symtom.

Mottagningen är bemannad av sjuk- och undersköterskor och en läkare. Vi har också sedan 1 november 2009 en sjuksköterskeledd HIV-testningsmottagning för migranter i samarbete med Noaks Ark.

Sammanfattning och referenser

Sammanfattningsvis kan sägas att sjuksköterskor och undersköterskor har kompetensen att ansvara för HIV-test med snabbsvarsmottagning. Deras professionella roll har stärkts vad gäller självförtroende, ansvar och stolthet. Vår erfarenhet visar också att för att personal skall känna sig trygg och säker i sin rådgivarroll är det angeläget att den har intellektuell och emotionell kunskap om HIV-infektion och sexualiteter, utbildning i HIV rådgivning och testning (inklusive kvalitetssäkringsprogram), är i ett välfungerande och stödjande arbetslag, har tillgång till psykosocial och medicinsk expertis när klienten så behöver samt har tillgång till handledning vid behov.

Referenser:
1. Eriksson LE, Nilsson Schönnesson L., Karlsson A. Erfaremheter av HIVtestning samt effekter av strukturerad rådgivning och HIVsnabbtest respektive konventionellt HIV-test med avseende på HIVkunskap, attityder och risktagande samt oro. Venhälsan, Södersjukhuset. 2007.
2. Eriksson LE, Nilsson Schönnesson L. Sjuksköterskeledd öppen mottagning för strukturerad HIVrådgivning och snabbtest. Venhälsan, Södersjukhuset. 2009.