• Start
• Redaktion
• Kontakta oss
• Byt ämne

• Här nedan publiceras den fortsatta Dialogen baserad på de enkätsvar vi får!
• Etapp 2 - Läsarfråga - Associationen mellan nervskador och parkinsonism
• Etapp 2 - Läsarfråga - Kognitiv beteendeterapi
• Etapp 2 - Läsarfråga - Varför det är bra att PS-patienter fortsätter arbeta
• Etapp 2 - Läsarfråga - Neuroprotektion
• Etapp 3 - Läsarfråga - Kognitiva och neuropsykiatriska symtom
• Etapp 3 - Läsarfråga - Smärta vid PS
• Etapp 3 - Läsarfråga - GABA-agonist vid PS
• Etapp 3 - Läsarfråga - Tidig neurokirurgisk intervention DBS
• Etapp 3 - Läsarfråga - Kaffe och PS
• Etapp 4 - Teorier om sensoriska symtom vid Parkinson
• Etapp 4 - Läsarfråga - Smärtbehandling ur ett ortopediskt perspektiv
• Etapp 4 - Läsarfråga - Smärtgräns vid PS
• Etapp 4 - Läsarfråga - Finns samband mellan RLS och PS?
• Etapp 4 - Läsarfråga - Fibromyalgi och PS
• Etapp 4 - Läsarfråga - Smärta och sömnrubbning vid PS
• Etapp 4 - Läsarfråga - Över- och underdosering (on-off)
• Etapp 5 - Sömnbesvär vid PS orsakade av störningar i det autonoma nervsystemet
• Etapp 5 - Neuropsykiatriska orsaker till sömnstörningar vid PS
• Etapp 5 - Primär sömnstörning vid PS
• BYT ÄMNE
•  

Kognitiv beteendeterapi vid Parkinsons sjukdom

Örjan Skogar besvarar läsarfråga om kognitiv beteendeterapi vid Parkinsons sjukdom.

FRÅGA
Varför används inte copingträning/ KBT oftare vid PS inkl. autonoma symtom/ångest?
Dr A. Andersson





I teamet runt den parkinsondrabbade finns olika yrkesföreträdare. I den närmaste kretsen runt patienten återfinner vi som bekant parkinsonläkare, sjuksköterska med särskild profilering, arbetsterapeut och sjukgymnast. I den utvidgade kretsen ser vi dietist, kurator, logoped och psykolog.

Det är dock inte alla mottagningar som har ett komplett fungerande team och många gånger utgör t.ex. yrkesföreträdare med specialistkunskaper i kognitiv beteendeterapi en bristresurs.

Vad vet vi om exv. ångest vid PS? I SENSE-studien påvisades ångest som icke motoriskt symtom hos ca 20 % av patienterna vid screening (n=113). Medelduration av sjukdomen va ca 5 år.1

Dr S. Andersen i grupperingen Danish Young-onset Parkinson Group från Silkeborg i Danmark visade i en artikel i Neurology 1999 betydelsen av en effektiv adaptation till de förutsättningar som sjukdomen kräver hos de parkinsondrabbade, inte minst för att motverka depressioner. Man talar om betydelsen av att stimulera copingmekanismer för ”breaking-through” snarare än ”breaking-down” (2).

Evidens för ordination av beteendeterapi?

I ett utbildningsprogram motsvarande åtta 90-minuters sessioner för patienter och deras anhöriga som utgick från den psykosociala problematik som grupperna ofta mötte såg man positiva utfall i korttidsuppföljning avseende stämningsläge. Statistisk signifikanta resultat uteblev dock på vissa andra parametrar såsom depression (3).

Man kan sammanfattningsvis svara frågeställaren att detta är ännu ett exempel på kloka reflektioner. Sannolikt föreligger ett betydande underutnyttjande av beteendeterapi vid associerade symtom hos parkinsonpatienter, både i svensk och internationell behandlingspraxis. Om detta vittnar även de relativt få kontrollerade studier som gjorts på området.

Referenser

1. Skogar Ö, Lindvall S, Carlsson M. Wearing-off is a common concern for patients with Parkinsons disease. Poster, Oct 3, 2006, 10th Int Congr of Parkinsons disease.

2. Andersen S. Patient perspective and self-help. Neurology 1999; 5(7suppl):26–8.

3. Simons G, et al. An innovative education programme for people with Parkinson’s disease and their carers. Parkinsonism related disorders 2006 Dec; 12(8):478–85.