Kognitiva och neuropsykiatriska symtom
Örjan Skogar besvarar läsarfråga om kognitiva och neuropsykiatriska symtom.
FRÅGA
De kognitiva och neuropsykiatriska symtomen i tidig fas är svårast att behandla. Vi behöver mer stöd av neuropsykologer i den kliniska handläggningen. Kommentar?
Dr Mathias Sundgren, Stockholm
Jag kan till fullo instämma i att vi i hanteringen av kroniska degenerativa hjärnsjukdomar har att handskas med en livssituation där vi som Parkinsonläkare ofta vilar oss mot den oftast mycket goda effekten av dopaminsubstitution under tidig fas av Parkinson. Kanske skjuter vi själva omedvetet upp patientens/familjens kommande behov där neuropsykologisk screening/intervention redan i tidiga faser av sjukdomsförloppet skulle kunna gynna copingmekanismer etc.
Neuropsykologisk bedömning
Kroppssymtom som tidigare ej har funnits kan lätt leda till feltolkningar vilket i sin tur leder till upplevt hot och påföljande ångest och oro vilket i sin tur lätt leder till nya kroppsliga symtom.(1)
En neuropsykoterapeut har professionell träning i sociala, beteendemässiga och neurogent betingade funktionsnedsättningar i kombination. Just komplexiteten i dessa bedömningar är professionens signum. Från studier känner man till hur olika faktorer påverkar hjärnans plasticitet över tid. Så kallade Molecules of Emotion – parallella nervsystem – kan lättare få oss att förstå vikten´av samtidig neuropsykologisk intervention i tidiga faser av Parkinson.
Vi har också ett behov av att utreda kognitiv funktionsnedsättning i samband med insjuknandet. Hos oss på Länssjukhuset Ryhov arbetar vi med PDD-screening (Parkinson Demens Screening) där ett antal riskfaktorer såsom REM-sömnstörningar, depression, bradykinesidominans, hög ålder vid insjuknandet, höga poäng i UPDRS III m.fl. har identifierats och implicerar en utvidgad kognitiv utredning.
Somatiska och kognitiva modeller kan förenas vilket beskrivs i Pat Odgens bok Trauma and the body. (2)
Den kognitiva rehabiliteringen beskrivs i fyra delområden;
- kunskap/medvetenhet
- processträning, t.ex. träning av arbetsminne
- strategier/ hjälpmedel
- struktur samt aktivitetsträning i anpassad vardagsliknande miljö
Realitetsanpassning och förbättring av felaktiga självbilder måste ses som viktiga och ofta förbigångna ingredienser i tidig neuropsykologisk intervention vid Parkinsons sjukdom. Sannolikt har vi det mesta kvar i denna del av teamarbetssättet!
Referenser
1. Wykes T, Dunn G. Cognitive deficit and the prediction of rehabilitation success in a chronic psychiatric group. Psychol Med. 1992 May; 22(2):389-98.
2. Ogden P, Minton K, Pain C. Trauma and the body: a sensorimotor approach to psychotherapy. New York: W.W. Norton; 2006.
