Testosteronbrist även nästa decennium
utredning och diagnostik av Klinefelters syndrom och LoH
Varmt tack till alla som deltar i Dialogen och för alla frågor och kommentarer. Likaså varmt tack till läkemedelsföretaget ProStrakan för ovillkorat utgivningsstöd. Nästa decennium väntar runt hörnet, och med ett växande antal äldre herrar (och damer).
För att driva Dialogen vidare ser redaktionen fram emot ännu fler frågor och kommentarer framöver. Det är som tidigare läsarnas frågor som styr innehållet!
Denna den sjätte etappens tema är utredning och diagnostik av såväl medfödd (Klinefelters syndrom, KS) som åldersrelaterad hypogonadism (LoH). När det gäller hypogonadism har uro- och andrologen ett försteg framför t.ex. allmänläkaren p.g.a väl selekterade patienter. Hos generalisten finns många tänkbara förklaringar till patientens symtom att fundera över. Det viktigaste för ickespecialisten är därför inte detaljkunskap om hypogonadism utan en hög medvetenhet om manlig hypogonadism. Först då kan man börja identifiera de ”misstänkta” patienterna i kliniken. Det viktiga är att starta en basal utredning, när det finns fog för detta (s.k. case-finding).
DEssutom svarar som alltid Forumvärden Stefan Arver på flera läsarfrågor.
God jul & Gott Nytt År
Björn Ericsson, redaktör för Dialog om testosteron
Vad är det som gör kastraterna så ovitala?
Så funderade redan den grekiske läkaren Galenos (130–200 e.Kr.). Många andra i medicinhistorien har kopplat bristande vitalitet och virilitet till det manliga könshormonet, även om man saknat dagens kunskap och begrepp. Genom åren har fokus legat sexualiteten men testosteronet har en rad fysiologiska och psykologiska effekter, hos båda könen.
För kvinnor har hormonsubstitution studerats i decennier, bl.a visar studier att östrogen och gulkroppshormon har positiva effekter på livskvaliteten efter övergångsåldern. Men inte bara ”kvinnliga” könshormoner har betydelse för kvinnorna; gynekologen Angelique Flöter Rådestads avhandling (2006) visade att testosterontillskott förbättrar sexualiteten, välbefinnandet, ben- och kroppssammansättningen hos hypogonada kvinnor.
Med allt fler äldre kommer vi att se ett växande antal hypogonada kvinnor och män i svensk sjukvård. Därmed blir det angeläget för svenska läkare att lära mer om testosteronets möjligheter och begränsningar i vardagspraxis. En sådan möjlighet ges i Dialogetapp 5 i Dialog om testosteron, där Peter Ströberg, läkare på urohälsan i Skövde, rapporterar från ESSM i Bryssel hösten 2008, där bl.a kollegan Christina Ljunggren presenterade en studie med 87 män med diagnostiserad LoH.
Läs här och ge oss gärna följdfrågor och kommentarer.
Cave testosteronsubstitution?
Prostatacancer är den överlägset vanligaste cancersjukdomen bland män. Därför är det inte så underligt att oron för läkemedelsinducerad cancer dyker upp emellanåt i media. Även bland läkare finns oron, vilket exemplifieras av att frågor om prostatacancer återkommer här i SVAR-dialogen om testosteron gång på gång.
Hur är det egentligen – vad säger litteraturen och hur mycket är överförda farhågor från andra hormonterapier? För att sprida kunskap i ämnet bad Redaktionen Sara Wirén, AT-läkare på Sunderby sjukhus i Luleå och docent Pär Stattin, på Urologkliniken, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, om en uppdatering.
Läs deras uppdatering och ge oss sedan Dina synpunkter.
Älskade, hatade testosteron!
Tack för alla frågor och synpunkter.
Uppenbarligen finns stort intresse för testosteron och andrologi i vården. Annars är Thormonet omgärdat av seglivade fördomar, t.ex. att substitutionsbehandling orsakar cancer. Det är inte sant?! En annan fördom är att testosteron gör män aggressiva. Möjligen tävlingsinriktade?
Rimligt belagt är däremot att normala testosteronnivåer behövs hos vuxna män för normal energinivå, fertilitet och sexuell lust, och att testosteronbrist associeras till muskelsvaghet, osteoporos, sexuell dysfunktion och risk för metabolt syndrom. Från 40 år minskar testosteronkonc. ca. 1% /år hos friska män. Inte så dumt om vi därmed skulle bli 1 % snällare för varje år som går men rimligen är deletära höft frakturer i 80-årsåldern ett vanligare resultat.
Vad tycker Du?
Succestart för testosterondialogen
Den nya läkardialogen om testosteron fick en flygande start. Redaktionsrådet Stefan Arver, som ansvarar för dialogens vetenskapliga innehåll, fick ett överraskande stort antal frågor och synpunkter på sin artikel om Testosteronbrist
– utredning och behandling.
Främst om och när och hur man skall behandla patienter med testosteronbrist. Det framgår med tydlighet att informationsbehovet inom detta område är stort. Vi har lagt upp ett antal av dessa frågor här på hemsidan.
Den vanligaste förekommande frågan är "Kan testosteron orsaka prostatacancer?"
Svar: Testosteronbehandling ger inte prostatacancer, men kan stimulera en befintlig prostatacancer. Läs det fullständiga svaret samt övriga svar från Stefan Arver här.
Utbildning inom andrologi
Svensk Andrologisk Förening har för avsikt att etablera en klinisk andrologisk
utbildning. Ett förslag till en 12-månaders utbildning inom andrologi är under
utarbetande. Läs mer om Aleksander Giwercmans förslag.
Välkommen med nya synpunkter och frågor.
Vill du veta mer om mannens hormonstatus?
En ny läkardialog har sett dagens ljus. En Svar Läkardialog om andrologi. Redaktionsråd Stefan Arver står för vetenskapligt ansvar och genom det brittiska företaget ProStrakan finns ett obundet stöd. Håll tillgodo med denna första informationsaktivitet.
Stefan Arver specialist i andrologi, Karolinska Sjukhuset, Huddinge, behöver ingen närmare presentation. Han har länge engagerat sig för att uppmärksamma mannens ”klimakteriebesvär”, endokrinologiskt status och orsaker till bristande sexuell funktion. Stefan Arver har genom åren publicerat många vetenskapliga artiklar, givit ett stort antal föreläsningar och deltar ofta i diskussioner i ämnet.
Den nakna sanningen är att mer än hälften av alla män över 65 år har testosteronbrist, men aktuella undersökningar visar att inte många får någon behandling alls.
Hur hantera detta? Vilka behandlingsalternativ bör användas och när? Och är det nödvändigt? Vilka patienter kommer att ha nytta av behandlingen? Med Stefan Arver har vi ett kunnigt Redaktionsråd och en kunnig moderator i diskussionen kolleger emellan i detta – ibland – tabubelagda ämne.
Trevlig läsning önskas och välkommen med dina synpunkter och frågor.
Björn Ericsson
Redaktör för Dialog om testosteron
