En klinisk andrologisk utbildning
I Tyskland har man nyligen introducerat en ny subspecialisering inom Andrologi – läran om sjukdomar i det manliga reproduktionssystemet. Det berättar professor Aleksander Giwercman när vi träffade honom.
Man räknar med att ca. 500 urologer, endokrinologer och dermatologer inom kort tid kommer att genomgå en 18 månaders utbildning inom detta kliniska område. I Socialstyrelsens lista över existerande specialiteter och subspecialiteter finner man inte ordet ”andrologi”. I detta hänseende skiljer sig dock inte i Sverige från flertalet europeiska länder, där man inte heller kan utbilda sig till androlog.
Man kan fråga sig om vi behöver ytterligare en klinisk inriktning? Traditionellt tar gynekologerna hand om infertilitet, endokrinologer hormonbrist och urologer behandlar män med erektionsstörningar. Vår kliniska erfarenhet visar dock med stor tydlighet, att ingen av dessa specialiteter i sin traditionella form kan säkra ett optimalt kliniskt omhändertagande av andrologiska patienter. Till exempel har män med ofrivillig barnlöshet och dålig spermakvalitet en ökad risk att utveckla testosteronbrist och/eller testikelcancer, något som inte upptäcks om endast barnlösheten och spermakvaliteten tas i betraktning. Sexuell dysfunktion är inte heller ovanligt hos denna patientkategori.
Ett annat exempel på en patientgrupp där ett multidisciplinärt samarbete och synsätt är nödvändigt, är män med typ II diabetes eller metabolt syndrom. Dessa tillstånd har visat sig vara associerade med låg testosteronnivå. Erektila störningar är heller inte ovanliga hos denna grupp.
Forskning behövs
Forskningsmässigt finns också många stora och obesvarade frågor rörande sjukdomar i de manliga reproduktionsorganen. Exempelvis är indikationer för behandling av äldre män med testosteron ännu inte fastställda, eftersom vi inte känner till nyttan och riskerna vid androgensubstitution av denna patientgrupp. En försämring av den manliga reproduktionsförmågan relaterad till ökad exponering för miljögifter och/eller livsstilsfaktorer diskuteras också bland forskare. Om ett dylikt samband existerar, kan det få allvarliga konsekvenser för kommande generationer. Dessa och andra viktiga frågor nödvändiggör en intensifierad andrologisk forskning. Tyvärr är det svårt att rekrytera yngre läkare till detta forskningsområde. En avgörande orsak till detta är att det saknas väldefinierade kliniska karriärvägar inom andrologi.
Ny SAF-utbildning
SAF - Svensk Andrologisk Förenings styrelse har därför den klara uppfattningen att det är hög tid att etablera en klinisk andrologisk utbildning. Ett förslag till en 12-månaders utbildning inom andrologi är under utarbetande. Utbildningen kommer att baseras på teoretiska kurser och tillämpning av väldefinierade kliniska färdigheter. Idén är att man oavsett sin kliniska bakgrund som allmänmedicinare, endokrinolog, gynekolog eller urolog skall erbjudas utbildning i: infertilitet, andrologisk endokrinologi, sexuell dysfunktion och infektioner i det manliga reproduktionssystemet för att få en subspecialitet inom andrologi. Den gemensamma utbildningsplattformen skulle ge dessa subspecialister den kunskap som är nödvändig för att säkra tillräcklig andrologisk kompetens på läns- och universitetssjukhus nivå.
SAFs styrelse hoppas att i samarbete med andra specialföreningar inom en överskådlig framtid kunna lansera detta utbildningsprogram, vilket är nödvändigt för att säkra ett bra omhändertagande av de andrologiska patienterna och för att få fart på relevant forskning.
